Ikväll har det bara blivit en del skidåkning med hundarna. Sita och jag började med 5,4 km spåret. Efter en bit såg det däremot ut som om hon var nödig, men det visade sig vara en massa snöklumpbildningar i baktassarna som störde henne. Hon kände bara att hon inte hade tid att sätta sig ned och ta bort dem (måste smörja henne med tassvax nästa gång). Utöver det gick rundan relativt bra och vi lyckades att ta oss runt utan den extra turen mot Lerbäcken som vi lyckades med senast.
Efter en kortare vilopaus för min del så tog jag ut Iro för en kortare runda på 2,6 km. Vid det laget var det ganska sparsamt med hundekipage kvar vid starten och Iro startade bra iväg och höll ett relativt högt galopp-tempo hela vägen. Denna gången kunde jag t o m hinna med några skate-tag oxå! Men vid sista kilometern blev vi omkörda av ett vorsteh-ekipage och då lade Iro i högsta växeln. Det var bara för mig att bita ihop och försöka hålla balansen. Jag lyckades nästan.... I slutet av denna bana var det uppenbarligen en lång svängande backe, jag gjorde mitt bästa att ploga ner för den, men nästan i slutet blev det för ojämnt och jag stöp huvudstupa framåt och gjorde en rejäl kullerbytta. Iro tyckte bara att det var ett märkligt ställe att stanna och vila på och ville bara ikapp de andra... Efter att ha hämtat ena staven en bra bit ovanför min nedslagsplats bar det av mot "målet". Jag är glad över att han inte har några problem att köra om motionärerna i spåret iallafall och han verkar förstå någorlunda när jag styr in honom mot en sväng/delning av spåren.
Imorgon är det hundträning som står på schemat och vila ifrån skidåkningen. Det återstår att se hur många blåmärken jag fick av kvällens vurpa, men inga brutna ben iaf.
