Lördagen bestod som planerat av en massa hundträning i Tåme. Det blev spårupptag, spårning, uppletande och lydnad. Jag var ju där ca 9 timmar så en hel del surr blev det ju förstås också. ;-)

Testade som sagt av ett spårupptag på grabben för första gången (om man bortser från spontanupptagen i valpåldern…). Det gick bra, han analyserade tydligt riktningen på spåret och tog rätt håll. En ytterligare svårighet var en förledning strax efter start. Vi hade sett en som korsat spåret en stund innan vi skulle gå ut på det. Det var tur för Iro bestämde sig för att byta! Jag sa åt honom att det där var fel och Iro gick tillbaka och tog rätt spår igen. Lite taskigt var det kanske med förledning bara 30 m från spårupptaget men, men… han lärde sig nog någonting nyttigt iaf.

Söndagen började med en rivstart kl 07:30 då jag skulle figga på ett MH. Hade lite strul efter första hunden med lilla jaktbytet så vi fick byta till traditionell hare (manuell). Gissa vem som fick den uppgiften i vanlig ordning?! Så min träningsvärk från torsdagens märkliga springtur blev absolut inte bättre av det tilltaget. Att trasan fastnade i en trissa vid ett tillfälle och jag var utan handskar var även ett ytterligare missöde… Aj aj för handen…

Direkt efteråt bar det av till Måttsund för spår- och uppletande med Annica och tervtösarna. Kort sammanfattat: Spåret gick kanonbra och uppletandet gick skit. Jag måste lägga upp en plan för uppletandet – ett av få moment som jag bara kör utan plan och eftertanke. Inte så konstigt at det går därefter…. Trevligt som vanligt, men lite tungt att lägga spår/spåra då mina ben inte riktigt vill lyda mig…

Igår sköt Daniel en älgkalv och en annan i laget sköt en tjur - så snart blir det påfyllning av älgkött i frysen. *mums*

Ännu en vecka har passerat i rasande takt. Jag och Daniel har varit minst sagt osynkade i veckan. I tisdags var han till Sundsvall över dagen med jobbet, så han passade på att ta en kopp kaffe hos Karin & Daniel i Ö-vik på vägen hem på kvällskvisten. Han anländer hemma vid 04:30-tiden - lagom till att jag ska stiga upp för att bege mig till Ö-vik för en 2-dagars konferens. Under onsdagen fanns det en lucka mellan aktiviteterna så då passade jag också på att träffa Karin & Daniel för en fika på stan - de har alltså träffat oss båda inom ett dygn på skilda håll...

Igår hade sökgänget hunnit träna klart innan jag hunnit hem från konferensen så jag och Annelie tog hundarna och sprang en tur istället. Jag provade att sätta på Iro dragselen och ha baggenbältet på för att han skulle få lite extraträning. Testade att ge drag-kommandot tystlåtet vid en uppförsbacke - Jag kände mig som värsta löparen! Vilken fart jag fick! Har dock en lustig träningsvärk idag, fick ju blanda turen med att springa och bromsa...

Ikväll var jag på Afterwork på Allstars i Luleå med ett gäng goda vänner. Jag har faktiskt inte tagit mig dit tidigare. Tycker att de hade mycket god mat (ribs *mums*)och en trevligt stämning i lokalen, så det var definitivt inte för sista gången!

Imorgon är träning i Tåme inplanerad hos Katarina, spår och lydnad står på schemat.

Denna helg har som liksom föregående helg gått i hundträningens tecken. Båda dagarna har varit fulltecknad av spårning och lydnadsträning i underbart höstväder. I spåret fokuserar vi i huvudsak på plocke-pinn, dvs massor av pinnar i relativt korta spår. Kul verkar Iro tycka det börjar bli, även om tendenser att spåra vidare med en pinne i munnen finns kvar ;-). I helgen har han haft omåttligt med energi! Han var så taggad på att träna (läs övertaggad!) att jag får nog börja fysa honom igen lite mer ordentligt. Nu har han ju ätit klart antibiotikakuren och svampkuren, bara kortisonet som återstår. Jag har varit lite feg vad gäller att anstränga honom fysiskt i onödan under tiden han har ätit en massa mediciner, men nu är vi nere på halva dosen kortison och han är hur pigg som helst – så nu kör vi igång igen!

Jag och grabben

I lydnadsträningen jobbar vi vidare med positionen – han har en tendens att ploga, men tränger dock inte och har raka fina sättanden. Mixtrade lite med mitt gångtempo igår och det gav en del resultat. Har gjort det tidigare, men verkar glömma bort vilket gångtempo som passar honom hela tiden. Jag måste nog bli ordentligare på att föra träningsdagbok igen så jag kommer ihåg saker…. Testade tungapporten med grabben igår också. Jag har medveten inte tränat något med den då han velat latja med den i munnen. Nu har vi kommit långt i den vanliga apporteringsträningen så då tyckte jag det var dags att prova på tungen igen. Gjorde en ingång med den och jag säger bara: Kanonsnyggt - vilket tempo och attityd!

Känns som om lite av den träningsmotivationen har återvänt efter det att Iro sattes på tävlingskarens. Jag vet ju inte när jag kan tävla med honom men jag kommer att träna på och förhoppningsvis så kan han vara utan kortisonet periodvis eller att vi kan få dispens…

Tack alla träningskompisar för en jättekul helg i hundens tecken!

Sommaren har nu lidigt mot sitt slut och den härliga hösten har kommit. Lite annorlunda för min del som normalt sett brukar vara ledig denna årstid sitter och jobbar på för fullt. Sita får i allafall jaga med husse och jag ska försöka ta mig ut så gott det går under helgerna. I helgen var dock husse och jagade älg så då passade jag på att boka in lite hundträning. Spårande, lite uppletande och lydnadsträning har stått på schemat. Alltid lika trevligt att vara ute i skogen med träningskompisarna, utbyta träningstankar och en massa annat :-).

Har dock fått inse en mycket tråkig sak under sommaren - Iro har hudproblem. Just nu pågår en hudutredning för att utröna orsaken till detta. Har väl gått en längre tid och hoppats att vi inte skulle komma att hamna i denna situation, att de milda symptomen skulle bero på tillfälligheter, hormonperioder eller vad som helst annat. Tillslut rann ”bägaren” över helt enkelt och nu är det ett faktum – min schäfergrabb har hudproblem. Utredningen fortgår som sagt och det misstänks att en allergi är grundorsaken, just nu avvaktar vi blodprovsresultat gällande detta. Under tiden går han på kortison för att dämpa infektioner…

Vet inte riktigt hur jag känner…. Iro mår relativt bra, kliar sig knappt, har en massa energi och vill jobba massor som vanligt. Jag har ju tyvärr en del i bagaget när det gäller schäfer med hudproblem. Problemen som Iro har nu går dock inte ens att jämföra med vad min förra tik fick gå igenom. Redan vid ett års ålder såg hon ut som en skabbangripen räv – Iro är ju milsvid från detta idag….. men kan det komma dit så småningom undrar jag? Kortisonet har även det sina baksidor…